Skrivandet

I’m a writer. I’ve always been a writer, I just hadn’t really realised it until recently.

Så skulle jag idag börja denna presentation om jag skrev på engelska. Men jag skriver inte på engelska, och på svenska blir det lite besvärligare.

I svenskan finns inte riktigt något ord som lika avslappnat och vardagligt beskriver en person som spenderar en stor del av sin tid till att skriva, men som egentligen inte är yrkesverksam inom skrivandet.

Översättningsprogram föreslår att jag ska använda mig av författare, skribent, skrivare och kompositör. Synonymordlistans förslag på varianter (utöver de redan angivna) är skriftställare, journalist, tidningsman, publicist, stilist och litteratör.

Varav inget utöver författare och skribent känns aktuellt, men inte heller de två kvarvarande benämningarna klingar lika bekvämt som writer.

Författare, för mig, är någon som har skrivit böcker. Medan jag har skrivit nog med texter i mitt liv för att fylla flera bokhyllor och jag för närvarande håller på att skriva en bok, så känner jag mig inte bekväm med att kalla mig för författare.

Då återstår titeln skribent, och jag får nog nöja mig med det, så länge jag inte är färdig med min bok.

Så:

Jag är skribent. Jag har alltid varit skribent, jag har bara inte förstått det förrän på sistone.

I hela mitt liv har jag skrivit (Sedan jag lärde mig att skriva, åtminstone).

Det började med fåordiga anteckningar i tunna dagböcker med svaga princessmotiv på olinjerade rosa sidor och övergick sedan till ett överflöd av mångsidiga brev till brevvänner, utspridda över hela världen.

Sedan fångade poesi mitt intresse och jag började samla på vackra och roliga dikter. Jag fyllde mina anteckningsböcker med dem och försökte mig också på att skriva egna dikter.

Senare, när tonårstiden var över, tidigt på 2000-talet, lärde jag mig HTML och trodde att jag var över skrivandet och skulle ägna mig åt webdesign. Jag inser ju nu att även då, under mina kodknackar-dagar, var det skrivandet som var det väsentliga. Jag fyllde mina hemsidor med text. Jag skrev koden för att bygga upp sidan och formade innehållet av mina tankar. Det var skrivandet som var hela poängen.

Jag älskar det smattrande ljudet av ett tangentbord. Jag älskar att känna fingrarna dansa över tangenterna, när muskelminnet skapar mening efter mening alldeles utan ansträngning. Jag älskar doften av en ny anteckningsbok och hur sidorna blir när de är fyllda av hastigt klotter av en bläckpenna.

Jag älskar att skriva. (Och att läsa. Och jag ska inte ens börja prata om hur vackra ord är till utseendet, för ingen förstår riktigt vad jag menar.)

Den här bloggen har jag haft i lite mer än ett decennium. Det är här jag får ur mig det mesta av mitt behov att skriva. Här skriver jag för skrivandet skull. Här skriver jag för att bidra med min del av att skapa förändring i världen. Här skriver jag för att läka.

I mars 2017 började jag på allvar att skriva den bok jag har planerat i många år. Jag vet inte när eller hur den kommer att vara färdig, men färdig och utgiven ska den bli.

Sa jag att jag älskar att skriva?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Säkerhetsåtgärd: Svara på följande *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.