Kaffemonster

Vad ska jag göra?

Häromdagen kom älskling hem med boken “Om jag kunde drömma”. Så omtänksam han kan vara, min goding. 🙂 Eftersom jag redan hade både beställt och fått hem boken, så skulle jag byta den till en annan bok. Som jag inte har.

Idag kom jag då så långt som till bokhandeln. Tänk vad annorlunda det var att gå runt i en bokhandel och faktiskt leta efter någon BOK. 🙂 Jag gick runt där med ett belåtet leende. Så mycket fina böcker. Jag gick runt där och pillade på ett par-tre böcker på varje hylla. Inte för att de var intressanta, utan för att de var fina. Det luktade fina böcker. Massor med fina böcker som luktade gott.

Det var just det som var mest tilltalande i den lilla butiken. Lukten och synen av böcker. Det var inte många böcker i kategorin “Kirsi tycker om”. Det fanns inte ens en sådan skylt. En skylt sa “Kropp och själ” och på väg till den hyllan förberedde jag mig för beslutsångest. Säkerligen skulle det finnas många böcker om själar och andlighet. Besviket fick jag konstatera att ordet “själ” på skylten var överflödig. Under den fanns det nämligen inget annat än böcker om diverse sporter. Ibland finns böcker med själar under “religion”, men det fanns ingen skylt för det heller.

Jag gav upp men tänkte ändå ta en sista runda innan jag bara lämnade tillbaka boken jag planerade att betala den nya boken med. Jamen naturligtvis, humoravdelningen! Varför stannade jag inte där tidigare? Kanske för att den enda boken jag ville se skymdes så mycket av alla möjliga seriegubbar. Jag fastnade för Mia Skäringers “Avig Maria”. Jag hade inte hunnit ta boken ur hyllan när jag visste att jag ville läsa den, att det skulle vara en bok som jag gillar och som ger mig något. Det var rena turen att baktexten (Inte heter det väl baktext? Finns det inte en bättre benämning på texten på baksidan av en bok?) bekräftade detta.

Jag var tvungen att sluta läsa redan på den tredje sidan. Vilken besvikelse. Där används nämligen uttrycket “man”. Du vet, man som i att man generaliserar och pratar om folk i allmänhet. Och man som i att man refererar till sig själv som man. Jag stör mig som fan på att folk säger “man kommer ju inte upp på morgonen” när de menar “JAG kommer ju inte upp på morgonen”. Säg jag när du pratar om dig själv, människa! Och här sitter då kvinnan och säger man flera gånger. I panik försöker jag tolka meningarna. Småhysterisk och förvirrad. Pratar hon om folk eller pratar hon om sig själv? Det kan mycket väl vara både och. Jag hoppas att hon pratar om folk. Jag vill ju inte vara besviken på en författare som jag tänkte skulle platsa bra som en förebild.

Så… Vad ska jag göra nu då??

 

2 Comments

  • Tiina

    Läs boken! Förhoppningsvis så stör du inte dig så mycket på det…. hmm lättare sagt än gjort när man heter Kirsi och rättar ofta till det som sägs eller skrivs fel. 🙂 Jag tror att du kommer att gilla den boken faktiskt 😀

  • Katja

    Personligen har jag alltid tyckt att Skäringen gör sig bättre i filmformat än i bokformat… Men det är min personliga åsikt. Är boken tillräckligt bra så kommer du att sluta störa dig på “man”. Är den inte det… Nåväl, ge bort till nån polare 😉

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Säkerhetsåtgärd: Svara på följande *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.