Krigarsjäl

Förra sommaren, när vi precis hade flyttat in i vår nya lägenhet, blev jag intresserad av fornnordisk magi och mytologi. Jag drogs mycket till isländska detaljer och det isländska språket, något jag inte förstod sammanhanget av förrän senare – isländskan är det språk som idag mest liknar det fornnordiska språket. Jag hittade ny, stärkande musik och jag var äntligen mogen att acceptera min titel och identitet som häxa.

Oden som guide

Senare visade det sig att en av de guider jag jobbar med just nu är Oden, så mitt nyfunna intresse i det fornnordiska blev plötsligt väldigt logiskt. Det är sannolikt att han kom in i början av förra sommaren och hjälpte mig att stå stark och stadig i min nuvarande roll.

Runor och symboler

När jag i höstas började dras till runor och fornnordiska symboler kom motståndet upp. För jag, som så många andra, har programmerats till att förknippa fornnordiska symboler med nynazism och rasism. Min son, som är så mycket modigare än jag, hjälpte mig med korrekt och objektiv information om de symboler jag drogs till.

Det tog ganska lång tid att bearbeta bort mina egna förutfattade meningar och rädslan över att bli förknippad med rasism eller nazism.

Lite i smyg började jag köpa eller skapa saker med fornnordiska symboler. Den jag dras till mest är Aegishjalmur (Helm of Awe på engelska och Skräckhjälmen på svenska). Aegishjalmur är en rungalder, en besvärjelse, som användes för att sätta skräck i fienden och stärka sig själv. Min tolkning av det har alltid varit att det är då ett beskydd. Jag har en aegishjalmur hängande vid min ytterdörr, tillsammans med en skyddsamulett av ametist.

I smycken

I våras köpte jag några berlocker i form av aegishjalmur och planerade att göra någon form av smycken med dem – armband sannolikt. Men det färdiga resultatet dröjde. Jag testade lite olika idéer, men inget kändes rätt. Hela sommaren gick och det enda som hände var att jag hittade två stenar som jag ville använda till: mookait och bronsit.

Det dröjde ända till början av hösten och att en vän fick missfall innan smycket med aegishjalmur skulle ta form. Mitt i natten fick jag kliva upp och börja tillverka halsband för att inspirationen (och intuitionen) pockade på så ihärdigt – jag skulle göra stärkande smycken till paret som förlorade sitt barn. Den enorma kraft som kanaliserades in i dessa smycken hade väldigt lite att göra med att aktivt skrämma fienden. Den handlade om att hitta sin egen styrka och kraft i djupet av sig själv, att vara så säker och stark i sig själv att alla ser att den styrkan inte går att rubba (och därför väljer fienden att avstå attack, det är ändå meningslöst).

Krigarsjäl

Så föddes smyckeskollektionen Krigarsjäl. Hos mig och min kraft har den grott och samlat styrka i ett års tid, men i grunden hämtas energin från krafter som har härskat här i tusentals år.

Dessa smycken har för avsikt att hjälpa och stötta oss igenom det svåra i livet. Om vi så kämpar fysiskt eller slåss mot en osynlig fiende i form av känslomässiga bekymmer eller psykisk ohälsa, så är smyckena menade att tillföra extra kraft.

De kan vara en sköld, ett beskydd eller en krigare som står jämsides och krigar med oss. De kan vara ett försvar eller ett anfall. De jordar, beskyddar, avvisar negativitet och ger klarhet, mod och styrka.

Kollektionen finns att köpa i min webbshop.