777
Vilken mysig nyårsafton det var! Den blev inte ett dugg som jag planerade, och det var väl därför jag känner att den var perfekt.
Min ursprungliga plan var att bara vara ensam hela dagen, kvällen och natten. Passa på nu när barnen inte var hemma och ingen annan krävde någon uppmärksamhet från mig. I många år har jag längtat efter att få spendera tolvslaget alldeles ensam i lugn och ro. Vissa år har jag fått en stund för mig själv genom att välja att inte följa med ut och titta på fyrverkerierna, men det har ändå varit livat både före och efter. Nu kunde jag få vara ensam fullt ut.
Nå, riktigt så blev det inte. Istället nappade jag på Johannas sista-minuten-inbjudan till en middag hos dem. Jag är så glad för att jag åkte dit. Riktigt god mat med väldigt trevligt sällskap. För första gången på länge kände jag mig som folk. Socialt folk.
Jenna hjälpte mig med smink och hår, och jag har nog aldrig tagit så många selfies som när hon var klar. Jag till och med såg ut som folk! 🙂
Jag råkade snegla på klockan när satt i brorsans bil, på väg hem. (Jo, jag har sålt min bil, så jag måste låna en bil varje gång jag inte vill gå eller åka buss någonstans.) 22.22. En massa tvåor på rad översätts alltid till en känsla av lugn och trygghet i mitt hjärta. Saker är precis som de ska vara. Saker händer när de är menade att hända. Leende tolkade jag det som att jag inte behöver ha skuldkänslor på någon nivå för att jag lämnade trevligheterna tidigt för att återgå till ursprungsplanen.
Väl hemma förberedde jag för min planerade stund med universum. Jag och universum. Jag i universum och universum i mig.
Jag släckte julgranen, alla lampor, ljusslingor och elektroniska apparater. Jag tände ljus i varje rum och skapade en personlig “Earth hour”-stämning. Jag rullade ut min yoga-matta på vardagsrumsgolvet och satte mig på den.
Jag tänkte meditera en stund, men satt mest och var tacksam över allt fint som finns. Jag försökte efter bästa förmåga att skapa lugn och harmoni både inom mig själv och sprida kärlek och trygghet runt om i lägenheten och utanför lägenheten. Jag funderade mycket på känslan av att vara ett med universum. Denna känsla, eller insikt är det nog mer, upplevde jag starkt under en meditation för inte så länge sedan och min förhoppning var att kunna återknyta till samma vackra känsla.
Det låter kanske flummigt, att vara ett med universum. Hur skulle man liksom kunna vara det? Jag är ju jag, du är ju du och universum är väl något som finns bortom och utanför allt? Nej. Universum är i mig och i dig. Precis som vi är i universum. Vi är en del av allt. Precis som alla andra som lever nu, alla som någonsin har levt och alla som kommer att leva. Du och jag är samma. Det som påverkar dig, påverkar också mig. Jag är ganska övertygad om att det var just detta som min konfirmationspräst menade när han sa att gud finns i allt och alla…
Det är mäktigt att tänka i de här banorna. Det fyller en med så mycket kärlek och tacksamhet. Och en känsla av att det finns en mening med det som händer. Jag är så tacksam över att få vara en del av allt och över att få möjligheten att vara med och påverka.
Gott nytt år, alla ni fina och underbara människor.
4 Comments
Vidde
Det var så trevligt att du och Feffe kom och delade maten med oss! Tolvslaget blev en riktig familje-tillställning. vi gick och tittade på andras fyrverkerier, och Yosh, som skickade upp lite egna. Jag fick använda min nya kamera så att batteriet nästan tog slut.
Jag måste hålla med om att allt blev perfekt! =)
Pingback:
Anna
Hej 🙂
Sökte på Solöga och skators betydelse och hamnade här 🙂 Vilken härlig sida/blogg du har. Läste det om din familj också och märkte hur jag satt och log för mig själv. Har sparat din sida som bokmärke nu. Ha en riktigt underbar dag 🙂
Kirsi
Tack! Vad roligt att du trivdes. 🙂
Ha det fint!