Psykisk ohälsa

Tre jobbdagar – och sen räcker det

Nu var det väldigt länge sedan jag var det minsta aktiv på bloggen (eller med något som krävde fokus längre än en handfull minuter åt gången). För att jag har varit helt slut.

Hela sommaren har det fungerat bra att jobba. Jag har till och med haft energi över till så mycket annat. Sedan hade jag tre jobbdagar inbokade, var ledig en dag och sedan ytterligare tre jobbdagar. Och där sa kroppen ifrån.

Sedan tidigare så vet vi ju att jag klarar av att jobba tre dagar i sträck, men inte fyra. Vad jag inte visste, var att en dags vila var alldeles för lite för att jag ska hinna återhämta mig. Där i mitten av juli jobbade jag en torsdag, fredag och lördag. Det var inga problem, men på söndagen kände jag att det nog inte blir så bra med jobb igen redan på måndagen. Envis som jag är, så var jag övertygad om att jag kunde bita ihop och köra på, och planerade att jobba på måndag enligt schema. (Allvarligt, hur många gånger ska jag behöva klappa ihop för att min inre, överambitiösa perfektionist ska förstå att det inte fungerar?)

Så blev det dock inte. Jag vaknade med en djävulsk migrän och var tvungen att sjukanmäla mig på måndag morgon. Vad jag älskar min kropp, som satte så tydliga gränser för både mig och omvärlden. Nu vet vi det. Jag måste ha minst två dagars vila efter tre dagars jobb. Bra.

Nå. Sedan den lilla upptäckten har jag varit lite nere. Utmattningen gör sitt och jag har pendlat i lite smådepression. Inget allvarligt, inget som har hindrat direkt, men alldeles tydligt en försämring av livskvalitet.

Semesterschemat tog slut förra måndagen. Så lite mer än en vecka har det tagit innan jag har orkat mig på att börja göra allt jag vill och behöver göra när jag inte har några inbokade pass.

Såhär trött och sliten är jag på den tredje jobbdagen i sträck.

14 Comments

  • Yela

    Tycker verkligen de är så fascinerande hur kropp & psyke hänger ihop och kroppen är ju verkligen så fantastisk som säger till när de blir för mycket! Jag har själv adhd så saknar verkligen den gränsen av för mycket vilket alltid leder till att jag tar ut mig helt och sedan kraschar totalt. Önskar så min kropp var bättre på att varna innan de är försent❤️ Ta hand om dig!

  • Jessica

    Kul att du är tillbaka här på bloggen, har saknat dig ❤️ bra du komme underfund med vad du behöver, så viktigt att lyssna på sina egna behov så man mår bra stor kram ❤️

    • Kirsi

      Tack, fina vännen, vad bra det känns att höra det. <3 Lägg till mig som vän på fb och instagram vetja, så går det åtminstone alltid att prata med mig, även om jag inte riktigt orkar blogga och vara aktiv. <3

  • Michelle

    Jag måste med ha återhämtningsdag . Tyvär förstår inte försäkringskassans detta för min epilepsi och vill att jag jobbar 5 dagar i veckan trots det hela tiden visar sej attt kroppen inte orkar även om huvudet vill . Jag förstår dej till fullo

    • Kirsi

      Ja, jag har haft strul med försäkringskassan och deras regler också. Senast i somras fick jag förklara länge varför det går bra att jobba 6-7 timmars dagar, så länge det inte är fler än 2-3 dagar i sträck.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Säkerhetsåtgärd: Svara på följande *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.