Bakgrund

Från början trodde jag inte att jag hade några “förmågor”, trots att folk många gånger har påstått att jag är medial. Det var innan jag förstod det större sammanhanget. Sedan läkte jag lite mer, hittade tro på mig själv och kunde släppa på en hel massa hinder.

Nu är jag övertygad om att exakt alla har förmågor och kunskaper, som de kanske inte alltid vet om eller inte riktigt tolkar som något annat än sina egna tankar och funderingar. Ofta har man en bild av hur saker ska vara, hur en person som gör exempelvis kortläggningar är och hur denne hämtar information från universum för att tolka de magiska korten.

Mitt intresse för tarot- och orakelkort (och allt möjligt annat som hör till det alternativa/andliga/”övernaturliga”) har bara ökat i takt med att jag har läkt. Det intresset har egentligen varit en del av läkningen – en del av medicinen, kan man säga.

Från början handlade det om tröst för mig, som det gör för så många andra. Jag ville gärna få kort lagda åt mig, så att jag kunde få lite vägledning och veta hur jag ska hantera alla de svårigheter som jag gick igenom.

När jag köpte min första egna tarotkortlek, ungefär 2012-2013, var det mest en kul grej. Jag hade då förstått att det är fullt möjligt för alla att få tillgång till universums visdom – att man inte behövde vara någon särskild så, utan vem som helst kunde använda sig av exempelvis kort – och jag ville gärna prova.

Jag drog mest egna kort för att få lite budskap och vägledning för dagen. Glad och tacksam varenda gång jag upptäckte synkronicitet och meningsfullhet. Ibland testade jag att lägga kort för andra. Då var det väldigt nyttigt med den lilla boken som följer med kortleken och kortens förutbestämda betydelse.

Vetgirig som jag är, och sugen på att läsa allt möjligt som kommer i min väg, gick jag igenom ganska många kurser på nätet om hur man ska göra med både orakelkort och tarotkort. Dock ingen som ger diplom eller så, utan sådana som är publika och tillgängliga för alla bara man söker lite.

Jag läste instruktioner och försökte göra som de sa. Och jag kämpade och kämpade. Tills jag insåg att allt det var ett hinder för mig.

Att komma ihåg andras ritualer, andras regler och de betydelser av olika kort eller kortens placeringar som någon annan har bestämt, gjorde inget annat än skapade stress och oro över att komma ihåg rätt och få det rätt. Det skapade ett motstånd. Och motstånd är hinder.

Under våren 2017, när jag väl hade förstått att jag bara ska lyssna inåt och bara göra som jag känner, köra mitt eget race lite grann, så började jag ta det här med kortläggningar mer på allvar.

Jag lärde mig att jag själv kan ange vad kortens placering betyder och kan med min fokus läsa av vad jag behöver av ett kort, utan att blanda in dess traditionella eller förutbestämda betydelse. Det är min avsikt som styr helt och hållet. Det har dock visat sig att oftast är min tolkning av ett kort inom området för dess förutbestämda betydelse. Istället för att lära mig allting utantill, så vet jag intuitivt hur jag ska tolka ett kort.

För varje kortläggning jag gör, så lär jag mig mer och mer, och jag är helt fascinerad av hur allt fungerar.

Jag är bara vanlig. Med förutsättningar och förmåga att lyssna av och ta till mig universums visdom, precis som alla andra.

<3

 

Läs också:
https://www.kirsi.se/tarot/hur-jag-jobbar/
https://www.kirsi.se/tarot/priser-bokning/
https://www.kirsi.se/tarot/referenser/