Inuti kirsi.se

…när lyckan fått ett slut. Det är såhär det känns när balansen i universum återställts och allt är som det brukar. Jag skulle vilja påstå att det är såhär det känns när inälvorna slits ut och kastas åt vargarna. Det är såhär det känns när hjärtat huggs i bitar.

Jag känner igen den här känslan. Den har besökt mig förut. Tror dock inte att den någonsin varit såhär intensiv. Jag inbillade mig att jag inte skulle behöva känna såhär igen. Jag trodde inte att jag skulle förlora mitt livs kärlek, min tvillingsjäl. Nej, jag var övertygad om att detta skulle vara livet ut och att vår kärlek skulle övervinna de hinder som fanns redan från början. Lite väl naivt att tro så kanske…

Fortfarande chockad av det abrupta slutet. Sitter på golvet och ser förödelsen. Sårad. Arg och ledsen. Jag har miljoner frågor som inte har fått svar. Jag känner mig lurad. Var det bara jag som på allvar trodde på allt vi pratade om, våra drömmar och planer? Vad var lögn, vad var sanning? Det vi hade, var det så lite värt att det kan kastas bort bara sådär? En del av mig vill ha allting noga förklarat för mig, en del inser att det inte spelar någon roll. Ingenting kan laga detta nu, så vill jag verkligen veta svaren på alla frågor?

En del av mig vill bara skrikas och sparkas, vägra släppa och tvinga en reparation av förhållandet. En del av mig är lättad för att allt är över. Nu slipper vi iaf lägga en massa pengar på flygbiljetter hela tiden.

När man tänker efter så borde jag ju ha förstått att vi skulle krascha. Om inte annat så skulle ju ‘udda januari’-förbannelsen ta ut sin rätt. Det har den ju gjort nu. Det är väl därför vårt förhållande var tvunget att avslutas. Herrejösses, karln dök ju upp i lagom tid för att jag skulle bli hutlöst förälskad i januari, det är ett ojämnt år… Klart som fan att det skulle skita sig! Jag borde hållt mig till planen och gömt mig, blundat hårt och vägrat ge mig in i leken.

Jag är förvirrad. Jag hatar detta! Jag vill inte! Jag förstår inte. Satans helvete!

Kanske tog det slut bara för att jag köpte en väska som var alldeles lagom som handbagage på flyget…

Min januari 2009… Jag älskar dig.

Dagens favorit: Sunrise Avenue – Fairytale Gone Bad

Tags: helvete, Jag älskar dig, januari, kärlek, lyckan, Sårad, tvillingsjäl, universum
Posted in Total förvirring | | No Comments »

Finns det några sådana? Underbara måndagar? Måndag är ju per definition en skitdag. Det är helt obligatoriskt och ingår i universums plan. En måndag är bara ett helvete man måste genomgå en gång i veckan. Jag hade andra planer idag. Skumt, jag vet, men jag förväntade mig en fantastisk måndag. En stressfri, glad och harmonisk måndag. En härlig dag bara. Vid det här laget borde jag väl ha lärt mig att mina planer och förväntningar faller under kategorin drömmar, och skiter sig alltsom oftast. Eller hur??

Allt började enligt planerna. Nå, vi backar lite till…

Söndag är också en förutsägbar dag. Det är den dagen man försöker få att vara så länge som möjligt så att skitmåndagen inte ska infinna sig så snabbt. Igår jobbade vi. Invånarna i Kirsiland och kollegorna till dessa. Det var så roligt! Vi röjde undan och beredde väg för nya tag, nya rutiner. Vi utbildade oss och luftade tankar. En härlig söndag! Sådana dagar vill jag ha mer av. En förutsägbar dag eller inte, sådana dagar vill jag ha. Jag gillade igår, verkligen! Efter jobbet blev jag kallad arbetsmyra och fick veta att 11,5 timmar övertid en söndag är inte något att vara nöjd över, men inte ens det kunde ta bort ruset. Och för första gången på… någonsin? såg jag fram emot en måndag. Jag var trött som en gnu. Halvdöd utan en fungerande hjärna, men inte kunde jag somna.

Uppenbarligen lyckades jag släpa mig till sängen och somna någonstans där. För jag vaknade långt före tuppen i telefonen började härja! Ovanligt. Vad är det som är fel? Drar en till kudde över huvudet och försöker somna om så jag kan snooza som alla andra morgnar. Näh! Inte en enda del av mig kunde stanna i sängen. Upp! Långt före klockan, långt före jag verkligen MÅSTE gå upp. Glad som en lärka. Tog en extra kopp kaffe, diskade lite, spenderade lite längre tid i duschen… Härligt.

Det är måndag. Måndag!! Och jag började den med ett stort leende. Så skönt! Försökte spendera så mycket tid jag kunde till allmänt slappande bara, men tråkigt som det är, så blev jag tvungen att tillslut åka till jobbet. En timme innan arbetspassets början. Oj. Vet inte hur länge sen det var jag höll hastigheten på vägen till jobbet.

Mina planer var en underbar måndag, och mina planer flöt på helt perfekt den första delen av dagen. Alla verkar nöjda med söndagen och gör gladeligen det som står på dagens agenda. Jag är nöjd och gör mer än gärna det jag ska och lite till. En sån skön stämning.

Pofff! Strömlöst. Men vafan!!? Det var det. Försök att upprätthålla den positiva planen när inget fungerar. Att ens få tag på lunch tog en timme. Gårdagens förvisande av det gamla, och dagens nya tag syntes inte längre. Det är verkligen inte meningen att något ska kännas bra eller att vi ska få jobba i en någorlunda stressfri miljö. Nääe! Glöm gårdagens slit och morgonens harmoni. Det var bara en helt vanlig, normal måndag.

Trots den obligatoriska skitmåndagen, så är jag lite imponerad. Imponerad hur väl en söndag stärker gemenskapen och hur väl ett strömavbrott bevisar det. Kanske blev det en underbar måndag ändå?

Dagens favorit: Det känns som tisdag idag

Tags: fel, Kirsiland, lunch, måndag, snooza, söndag, strömavbrott, trött, underbar, universum
Posted in Kaffemonster | | 2 Comments »